En halvtimme Bach för att varva ner? En kvart Mozart för ett bättre studieresultat?
Nej, så fungerar det nog inte. Effekten som musik har på oss kan inte förklaras bara ifrån musiken. Den har lika mycket att göra med lyssnaren ifråga och situationen som den personen befinner sig i. Var och en av de tre kategorierna: musik, person och situation, har många aspekter. Och antalet kombinationer är ännu större. Några exempel:
- Musikaliska aspekter: Tonhöjd, intervall, tonart, klangfärg, tempo, rytm, timing, artikulation, melodik, harmonik, form och mycket mer.
- Mänskliga aspekter: Ålder, kön, fysisk och mental status (trött, pigg, humör, stress osv), uppväxt, utbildning, yrke, temperament, musikerfarenhet, preferens och mycket mer.
- Omgivningsaspekter: Akustiken, om den som spelar/sjunger är synlig, musikernas mimik och rörelser, om du lyssnar på live eller inspelad musik, var du lyssnar (konsertsal, krog, hemma), om du är ensam eller med andra och mycket mer.
Även om det bara fanns 10 aspekter per kategori skulle redan det ge 1000 kombinationer. Man skulle till och med kunna säga att det finns lika många möjligheter som det finns människor. Dessutom är varje musikstycke ett unikt konstverk. Så många musikstycken, så många möjligheter! Det går alltså inte att undersöka varje enskild kombination.
Men trots det har man hittat allmänna tendenser i hur vi upplever musik. Man har undersökt hur vi upplever olika element i musiken. Varför tycker vi att något låter glatt, sorgset eller högtidligt? Vi kopplar ihop vissa egenskaper i musik med vissa känslor. Forskare lät en massa människor lyssna på vissa musikstycken. Då fick provpersonerna beskriva hur de upplevde dem. Sedan analyserades musiken efter egenskaper som tempo, volym, rytm, melodi och andra. Resultaten är följande:
Glädje: Snabbt tempo, dur, relativt hög volym, konsonans snarare än dissonans, högt tonhöjdsläge, luftig artikulation: staccato, ljus klangfärg, snabba tonansatser, relativt okomplicerad musikalisk form.
Sorg: Långsamt tempo, moll, relativt låg volym, inslag av dissonans, lågt tonhöjdsläge, legato artikulation, mörk klangfärg, långsamma tonansatser, mer komplicerad musikalisk form.
Ilska: Snabb tempo, hög volym, inslag av dissonans, staccato artikulation, hård/skarp klangfärg, mycket snabba tonansatser och tonslut, relativt komplicerad musikalisk form.
Rädsla: Snabbt och/eller oregelbundet tempo, låg volym, ofta stor variation i tempo, ljudstyrka, tonhöjdsläge och andra variabler.eller oregelbundet tempo, låg volym, ofta stor variation i tempo, ljudstyrka, tonhöjdsläge och andra variabler.
Aktivitet/Energi/Upphetsning: snabbt tempo, hög volym, dissonans, staccato artikulering, snabba tonansatser.
Spänning: hög volym, dissonans, stigande melodilinje, rytmisk och/eller harmonisk komplexitet.
Avspänning/Lugn; långsamt tempo, låg volym, konsonans, legato artikulation, okomplicerad musikalisk form.
Högtidlighet/Värdighet: långsamt tempo, relativt hög volym, konsonans, relativt lågt tonhöjdsläge, regelbunden och fast rytm.
Ömsinthet/Kärlek: långsamt tempo, låg volym, legato artikulation, långsamma tonansatser, mjuk klangfärg.
Förklaring av musikaliska termer:
- Dur: Musiken är baserad på en skala som börjar med stor ters
- Konsonans: Intervall, harmoni eller ackord som av de flesta människor uppfattas som välljudande.
- Dissonans: Intervall, harmoni eller ackord som av de flesta människor uppfattas som missljudande.
- Artikulation: Sättet som noterna ska spelas.
- Staccato artikulation: Kort anslag, en ton som spelas betydligt kortare än det noterade notvärdet.
- Klangfärg: Tonens, instrumentets eller röstens specifika karaktär.
- Tonansats: Sättet som ett ljud börjar. Till exempel på ett piano bestäms ansatsen av hur snabbt hammaren träffar strängen.
- Moll: Tonart baserat på en skala som börjar med en liten ters.
- Legato artikulation: Tonerna är bundna, de är spelade så att de går över i varandra utan paus mellan tonerna.
Musik på recept?