♫ music ♫
one 2 five

Att lyssna är en aktiv process

Att lyssna på musik framkallar mentala processer. Till exempel kan musiken väcka ett minne.

Vi får associationer. Vi bedömer, jämför och värderar musiken. Vi ger den en särskild betydelse eller förklaring. Vi funderar över den.

Förväntningar spelar en stor roll. Man lyssnar alltid i relation till sina medvetna eller omedvetna förväntningar.

Hur bearbetas musikalisk information?

Genom våra sinnen får vi ständiga intryck.

All inkommande information behöver bearbetas.

I bearbetningsprocessen letar vi alltid efter strukturer, efter sammanhang och regelbundenheter. Det skapar ordning och gör verkligheten begriplig och hanterbar.

Hur strukturerar vi musikalisk information?

För att förstå en melodi grupperar vi toner.

För att förstå en rytm letar vi efter strukturer och mönster.

Klangfärg spelar en stor roll. Alla instrument låter olika och vi känner igen dem genom timbren.

Hur strukturerar vår hjärna musikalisk information? Här nere följer några exempel:

Tonhöjd i en melodi: Toner som ligger nära varandra i tonhöjd uppfattas lättare som en helhet än toner som ligger längre från varandra. Över hela världen är melodier till största del sammansatta av en rad toner med små intervall (=avstånd) däremellan. Tonerna ligger nära varandra i tonhöjd. Stora intervaller är naturligtvis också använda. De gör att melodin blir mer spännande. En melodi brukar vara uppbyggd av många små och få stora intervaller.

Rytm: Även i tid ska tonerna ligga ganska nära varandra för att forma en begriplig enhet. Vi har svårt för att känna igen en rytm om det finns mer en 1,5 sekund mellan tonerna.

Vi känner igen ett mönster inom en tidsrymd som vi upplever som ”nu”. Man kallar det för ”det psykologiska nuet” och det varar bara några sekunder för de flesta människor. Dessutom är det lättare att känna igen en rytm när tonerna är olika i längd, helst i förhållandet 2:1.

Klangfärg: Vi sorterar efter klangfärg, timbre. Om alla toner i en melodi skulle ha olika klangfärg, till exempel för att de är spelade på olika instrument, då skulle vi inte känna igen själva melodin.

Indelning i kategorier: Vårt behov av att ordna information yttrar sig även i kategoritänkandet. I musiken känner vi igen ett tusental olika tonhöjder. Ändå tar vi bara hänsyn till 85 stycken. Hela frekvensområdet i en av de 85 enheter uppfattar vi som en ton. Till exempel tonen A1 har en frekvens på 440 Hz. Men en ton med lite lägre eller högre frekvens, till exempel 430 Hz eller 450 Hz, uppfattar vi också som tonen A1.

Tempo brukar vi dela in i olika kategorier: Adagio, andante, moderato, allegro, presto.

Tonlängd delar vi upp i 7 grupper, en hel not, 1/2 not, 1/4, 1/8, 1/16, 1/32 och 1/64 not.

Till och med volym är indelat i 7 kategorier inom notskriften, från mycket lågt (ppp) till mycket högt (fff), medan det i verklighet handlar om ett kontinuum.